Olja på duk. Signerad. 70 × 51 cm. Troligen utförd mellan 1819 och 1825. Förgylld rikt dekorerad ram. Proveniens: Anonym påskrift a tergo: »Köpt af Professor Lehmann i Christiania 1830».

¶ Det dröjde innan den självlärde Carl Peter Lehmann fann sitt kall som porträttmålare. Han var född i Danmark och antas ha börjat sin konstnärsbana genom att måla dekorationer i sin styvfar Légats kringresande teatergrupp, där han var verksam som cirkusartist.

Lehmann brukar räknas till den svenska konsthistorien, men i början av sin bana tillbringade han flera år i Norge och drev 1817–1826 en egen målarskola i Bergen med bl. a. Knud Baade som elev. Enligt egen utsago ägnade sig Lehmann åt landskapsmåleri och historiska motiv huvudsakligen mellan 1819 och 1825. Detta majestätiska berglandskap är säkert utfört under dessa år. Vid denna tid föddes det norska landskapsmåleriet. J. C. Dahls (1788–1857) ryktbara studieresa genom delar av landet sommaren 1826 brukar anges som en milstolpe, eller rentav startpunkten. Skisserna från hans resa resulterade i en av Norges mest älskade målningar, det regnbågskrönta landskapet »Fra Stalheim» med berget Jordalsnuten i blickfånget. Men romantiska norska landskap hade som synes målats redan tidigare, dels av Johannes Flintoe och Dahl, men även av Lehmann. I katalogen till hans jubileumsutställning i Bergen 1994 påvisar Frode Haverkamp Lehmanns pionjärinsats, han »var med å oppdage de landskapsmotivene som skulle gjøre J. C. Dahls navn kjent» (1)

Lehmann ställde ut sina målningar från trakten kring Bergen både 1823 och 1824 i Christiania, och våren 1825 anordnade han en egen konstutställning i Bergen som han marknadsförde genom annonser i lokalpressen. Där förtecknas 12 målningar, huvudsakligen landskapsstycken (2).

Med sitt ambitiösa detaljmåleri och relativt stora format kan denna målning mycket väl höra till dem som ställdes ut 1823–1825. Den karakteristiska snöklädda bergtoppen i bakgrunden synes vara Jordalsnuten, om än i en okonventionell vinkel eller i ett delvis komponerat landskap. Antagandet stärks av att Lehmann 1824 målade en panoramabild av det berömda berget, badande i ljus, alltså före J. C. Dahls berömda Norgeresa 1826 då skissmaterialet till Stalheimbilden inhämtades, och med närmast identisk utsiktspunkt (3)

(1–3) Frode Haverkamp, Carl Peter Lehmann (1794–1876), Bergen 1994, s. 27, 16–17, 19.